tisdag 17 mars 2009

Tårarna faller

Jag förstår inte det här.. Vaje gång, varje avsnitt.

Har inte hunnit titta på det senast avsnittet av Gray's tidigare så jag såg det just. Samma slutsat som alltid, hur kan ett program lyckas få mig att gråta som ett barn. Varje avsnitt. (nästan) Krokodiltårarna rinner ner för tinden och tar med sig maskaran. Lämnar svarta spår på kinderna.
Fast det är rätt skönt och få gråta lite ibland, gör inte de så ofta längre. Känns skönt efteråt och ha släppt lite på trycket. Konstigt det där. Man gör allt för att vara glad och lycklig, men det är så skönt att bara få Gråta ibland! Bara det att få gråta kan kännas så skönt efteråt, skönt och fridfullt.

Inga kommentarer: