Nu när det närmar sig med stor steg börjar jag sakte förstå vad som ska hända.
Mitt liv som jag nu jobbat på i 3 år och byggt upp här i Märsta/Uppsala, alla vänner och jobbet ska jag nu lämna. Flytta ifrån!
Folk börjar gå på semester på jobbet, så Hejdå kramarna har börjat! (Cissi, jag kommer och sakna dig!! Spelar du ngn match i HBG ska jag sitta på första raden och heja på dig! :D ) Är inte kul och säga Hejdå till vänner. Vänner man hade velat umgås med mer, lära känna bättre och ha så kul som man brukar! Men de tar inte slut här.... Hoppas att vi kommer fortsätta ha kontakt! För det är inte er vänner jag lämnar, jag bara flyttar. Vet inte hur jag ska förklara. Men det här är verligen inte helt lätt och bara flytta. Visst jag flyttar "hem" till Helsingborg, men där har jag inte bott på 3 år. Vad har jag kvar där? Där måste jag ju börja om och bygga upp mitt liv. Sen hjälper det ju inte att jag verken har lgh eller jobb. Börjar få lite små flugor i magen över det! Men jag tror verkligen att det kommer och lösa sig. Kanske är lite naivt?!
På ett sätt så tar man verkligen vara på allt som händer. Tar in allt som man vet att man kommer sakna sen! Allt det som bara är bra här! :)
Kommer faktiskt trots allt sakna den lila sekten, McD! Det är ju verkligen som en liten familj på gott och ont. Många som börjat och slutat under åren, men nu är det jag som ska sluta!! Konstigt! Kommer sakna ansvaret och att veta att jag är bra på det jag gör. Men visst måste man våga sig ut på isen för att hitta nya saker. Utvecklas mer...
Fick en komentar idag, var säker på att jag skulle komma tillbaka om ngr år. Vem vet. Kanske. Men just nu måste jag flytta!
Men jag blir sentimental över de här 3 åran. Allt jag upplevt. Nya vänner, gammla vänskap som tagits upp, Moster, allt jag lärt mig, växt som person... Allt de här 3 åren har gett, det ska jag ta med mig ner!! Kommer sakna er!
Oj, vad gulli gull det blev nu... Nu ska jag sova. Imorgon ska jag upp och åka ut till moster, Mamma och Aron & Gabriel är här uppe och hälsar på! Så det blir nog solning och softa med dom! Härlig helg! Hoppas nu det är mycket sol! Jag vill få lite färg och bli brun!!!!!!
lördag 27 juni 2009
söndag 21 juni 2009
Promenad
Kom precis hem från en promenad med flickorna. Mysigt. Känndes faktiskt som en riktigt sommarkväll. :)
Tänk de kanske kan komma lite värme till den svenska sommaren! Hoppet är det sista som överger en!
Måste börja träna på riktigt snart. Mor har utmanat mig. Jag som aldrig kan säga nej till en utmaning, nästan i alla fall. Så nu ska jag visst springa en mil den 1 sep. jag som inte sprungit kanpt på 3 år! Haha. Men men, får snart ta tag i det. Kanske inte i början av denna veckan, vill först vara säker på att jag är helt frisk. Pratar fortfarande med värsta bas rösten! Hes och konstig. Men sen ska jag brörja springa..
Kan gå denna veckan..
(Lina, jag kan alla kvällar denna veckan, säg till om du vill med ut på en promenad en kväll.)
Tänk de kanske kan komma lite värme till den svenska sommaren! Hoppet är det sista som överger en!
Måste börja träna på riktigt snart. Mor har utmanat mig. Jag som aldrig kan säga nej till en utmaning, nästan i alla fall. Så nu ska jag visst springa en mil den 1 sep. jag som inte sprungit kanpt på 3 år! Haha. Men men, får snart ta tag i det. Kanske inte i början av denna veckan, vill först vara säker på att jag är helt frisk. Pratar fortfarande med värsta bas rösten! Hes och konstig. Men sen ska jag brörja springa..
Kan gå denna veckan..
(Lina, jag kan alla kvällar denna veckan, säg till om du vill med ut på en promenad en kväll.)
Nedräkningen har börjat...
Idag är det exakt 4 veckor kvar. Kommer gå sjukt snabbt! Känns konstigt. Men de blir nog bra! Slut på en era, början på ngt nytt!
lördag 20 juni 2009
Andnöd!
Så var man sjuk igen. Jag hade ont i halsen i början av veckan. Släppte efter ngn dag. Skönt eftersom det var en intensiv vecka på jobbet. Torsdagen var årets bästa dag för vår restaurang! Så då fanns det och göra!
I vilket fall, igår när jag kom hem från midsommarfirandet hos moster var jag tjock i halsen. Men det hade jag varit redan på torsdags natten. La en kudde under madrassen för att det skulle kännas bättre och la mig för att sova. Hostade och hade svårt och sova. Sov oroligt hela natten. Vid 4 vaknade jag på riktgit. Hostade riktigt mycket och hade svårt och andas. Kändes som när man hade krupp som barn. Hela halsen är helt igentäppt med slem. Äckligt och väldigt obehagligt. Gråtande ringer jag till sjukvårdsupplyssningen och förklarar mitt problem. Hon säger att jag måste åka till akuten. Så jag väcker Sandra och hon kör mig dit. Där möter jag reseptionisten för att förklara mitt problem. Men han förstod mig inte alls. Du andades jag riktigt tungt. Det lät högt om varje andetag jag tog. Kämpade för att få luft. Jättejobbigt. Värsta jag varit med om. Han frågade lite frågor. Kollade fall jag hade feber. Sen sa han att dom INTE kunde hjälpa mig. Jag fick ju luft. Har aldrig kännt mig så förbi sedd tidigare. Han lyssnade, trodde att jag överdrev, halt full från middsommarnatten. Men inte. Jag drack inte en droppe. Jag överdrev inte. Visst hade jag PANIK, men vem får inte det när du inte kan andas som du vill. Så det var bara att åka hem. Sov lite halvsittande. Sen ringde jag gråtande hem till Mamma. Hon blev arg för hur dom bemött mig och ringde runt till folk vi känner inom sjukvården. Moster tyckte att jag skulle ringa till sjukvårdsupplysningen igen och säga att jag inte mådde bra, att jag kände mig dåligt behandlad och få dom att boka in en tid till mig hos en läkare.
Så jag gjorde ett nytt försök och ringde igen. Gick inte alls bra. Hon trodde mig inte alls. Sa att jag bara var förkyld och allt var en inbillning och att jag i det här tidiga skedet inte skulle träffa ngn läkare! Jag grät och försökte få henne och förstå att jag visst hade haft problem med att andas och ville ha hjälp. Svaret var att jag just nu kunde prata så det var inget fel på mig. Jag skulle ta lite näsdroppar och ta det lugnt..
TACK för den!!!!
Så nu har jag tagit det lugnt hela dagen. Sovit och suttit i soffan. Kan dock inte ligga, då kommer allt slem igen. Nu på kvällen började det täppa till igen. Testade en hemmakur, kokande vatten med caennepeppar och timjan, andas in ångerna. Hjälpte nog lite tror jag.
Men det här är inte kul. Vill bara veta vad det är, inte höra att jag bara är gnällig.
Allt jag vill är att krypa upp i ngns famn. Ta hand om mig, ge mig trygghet, lugna ner mig, veta att de finns ngn här för mig om det skulle hända ngt. Vad gör jag om jag verkligen inte får ngn luft!?
När jag var liten och hade krupp och hostade mig sönder. Hämtade pappa mig från sängen, gick ut med mig i den kalla natten för att andas riktigt kall luft som hjälper så man kan andas lättare. För att hindra mig från att frysa höll han mig i sin famn, innanför hans jacka. Kände värmen från pappa samtidigt som den kalla luften hjälpte mig att andas. När vi stod där i den kalla natten, tittade vi på stjärnorna, pappa pratade lugnt för att lugna ner mig.
Jag har inte pappa här nu. Så för att lugna ner mig själv, för att inte bli uppstressad och göra det hela värre får jag ta till min andra pappa. Han som alltid är där och tar hand om mig. Som har lovat att bära mig, vara där för mig och ta hand om mig. Som bär mig i sin famn, precis så som pappa gjorde. Ger mig en trygghet.
ps 139: 5-6
"Du omsluter mig på alla sidor och håller mig i din hand.
En sådan kunskap är mig alltför underbar, den är så hög att jag ej kan förstå den."
Ps 121: 1-2
" Jag lyfter mina ögon upp till bergen. Varifrån ska min hjälp komma?
Min Hjälp kommer från HERREN, som har gjort himmel och jord."
Ps 103!
Jag vet alla alla som läser här inte har samma övertygelse som jag. Men det här tror jag på, det här lever jag i, det här är min Gud, min pappa, min fader, min beskyddare. Han har lovat att vara här för mig och är här för mig.
Tycker du jag är jobbig som skriver om min tro här, läs inte.
Nu ska jag sova gott. I min faders famn!
I vilket fall, igår när jag kom hem från midsommarfirandet hos moster var jag tjock i halsen. Men det hade jag varit redan på torsdags natten. La en kudde under madrassen för att det skulle kännas bättre och la mig för att sova. Hostade och hade svårt och sova. Sov oroligt hela natten. Vid 4 vaknade jag på riktgit. Hostade riktigt mycket och hade svårt och andas. Kändes som när man hade krupp som barn. Hela halsen är helt igentäppt med slem. Äckligt och väldigt obehagligt. Gråtande ringer jag till sjukvårdsupplyssningen och förklarar mitt problem. Hon säger att jag måste åka till akuten. Så jag väcker Sandra och hon kör mig dit. Där möter jag reseptionisten för att förklara mitt problem. Men han förstod mig inte alls. Du andades jag riktigt tungt. Det lät högt om varje andetag jag tog. Kämpade för att få luft. Jättejobbigt. Värsta jag varit med om. Han frågade lite frågor. Kollade fall jag hade feber. Sen sa han att dom INTE kunde hjälpa mig. Jag fick ju luft. Har aldrig kännt mig så förbi sedd tidigare. Han lyssnade, trodde att jag överdrev, halt full från middsommarnatten. Men inte. Jag drack inte en droppe. Jag överdrev inte. Visst hade jag PANIK, men vem får inte det när du inte kan andas som du vill. Så det var bara att åka hem. Sov lite halvsittande. Sen ringde jag gråtande hem till Mamma. Hon blev arg för hur dom bemött mig och ringde runt till folk vi känner inom sjukvården. Moster tyckte att jag skulle ringa till sjukvårdsupplysningen igen och säga att jag inte mådde bra, att jag kände mig dåligt behandlad och få dom att boka in en tid till mig hos en läkare.
Så jag gjorde ett nytt försök och ringde igen. Gick inte alls bra. Hon trodde mig inte alls. Sa att jag bara var förkyld och allt var en inbillning och att jag i det här tidiga skedet inte skulle träffa ngn läkare! Jag grät och försökte få henne och förstå att jag visst hade haft problem med att andas och ville ha hjälp. Svaret var att jag just nu kunde prata så det var inget fel på mig. Jag skulle ta lite näsdroppar och ta det lugnt..
TACK för den!!!!
Så nu har jag tagit det lugnt hela dagen. Sovit och suttit i soffan. Kan dock inte ligga, då kommer allt slem igen. Nu på kvällen började det täppa till igen. Testade en hemmakur, kokande vatten med caennepeppar och timjan, andas in ångerna. Hjälpte nog lite tror jag.
Men det här är inte kul. Vill bara veta vad det är, inte höra att jag bara är gnällig.
Allt jag vill är att krypa upp i ngns famn. Ta hand om mig, ge mig trygghet, lugna ner mig, veta att de finns ngn här för mig om det skulle hända ngt. Vad gör jag om jag verkligen inte får ngn luft!?
När jag var liten och hade krupp och hostade mig sönder. Hämtade pappa mig från sängen, gick ut med mig i den kalla natten för att andas riktigt kall luft som hjälper så man kan andas lättare. För att hindra mig från att frysa höll han mig i sin famn, innanför hans jacka. Kände värmen från pappa samtidigt som den kalla luften hjälpte mig att andas. När vi stod där i den kalla natten, tittade vi på stjärnorna, pappa pratade lugnt för att lugna ner mig.
Jag har inte pappa här nu. Så för att lugna ner mig själv, för att inte bli uppstressad och göra det hela värre får jag ta till min andra pappa. Han som alltid är där och tar hand om mig. Som har lovat att bära mig, vara där för mig och ta hand om mig. Som bär mig i sin famn, precis så som pappa gjorde. Ger mig en trygghet.
ps 139: 5-6
"Du omsluter mig på alla sidor och håller mig i din hand.
En sådan kunskap är mig alltför underbar, den är så hög att jag ej kan förstå den."
Ps 121: 1-2
" Jag lyfter mina ögon upp till bergen. Varifrån ska min hjälp komma?
Min Hjälp kommer från HERREN, som har gjort himmel och jord."
Ps 103!
Jag vet alla alla som läser här inte har samma övertygelse som jag. Men det här tror jag på, det här lever jag i, det här är min Gud, min pappa, min fader, min beskyddare. Han har lovat att vara här för mig och är här för mig.
Tycker du jag är jobbig som skriver om min tro här, läs inte.
Nu ska jag sova gott. I min faders famn!
måndag 8 juni 2009
Förgiftad
Har verkligen kommit i en svacka här. Orkar inte skriva. Det är en massa jag går runt och tänker på.. men det kan jag inte skriva här. Så då är det bara jobbigt och skriva.
Idag lyckades jag klanta mig på ett helt nytt sätt.
Höll på och flika kartonger på jobbet. Helt plötsligt upptäckte jag att jag var vit på två fingrar. Trodde baa att det kommit från en paj eller ngt. Men det sved konstigt.
Så efter ett tag till koplade jag och kom på att jag inte rört en paj. Gick och tvättade fingrarna. Men inte gick den vita färgen bort för det! Nej. Upptäckte att det var huden som var vit. Hade tydligen fått ngn kemikalia på fingarna. Det började sticka mer i fingarna, blev röda, svullnade upp och blev alldeles varma.
Ringde till sjukvårdsupplysning och frågade vad jag skulle göra. Koplade vidare mig till ngng gift central. Men ingen kunde hjälpa mig. Sa bara att jag skulle åka och kolla upp det direkt. Förklarade att det inte riktigt var ett alternativ eftersom jag var ensam arbetslerade på restaurangen. Jag får inte bara åka. Helt omöjligt.
SÅ det slutade med att jag struntade i fingrarna, hoppades på det bästa och jobbade vidare.
Japp, som sagt, jag är verkligen väldigt bra på och ta hand ommig själv.....
Det gick bra i alla fall. Har lagt sig. Men jag känner fortfarande av det. Är lite ömt.
Nu har jag nog testat det mesta.. Men det här var faktiskt lite läskigt. Visste inte hur farligt eller vad det var. Blev lite orolig där ett tag.
Idag lyckades jag klanta mig på ett helt nytt sätt.
Höll på och flika kartonger på jobbet. Helt plötsligt upptäckte jag att jag var vit på två fingrar. Trodde baa att det kommit från en paj eller ngt. Men det sved konstigt.
Så efter ett tag till koplade jag och kom på att jag inte rört en paj. Gick och tvättade fingrarna. Men inte gick den vita färgen bort för det! Nej. Upptäckte att det var huden som var vit. Hade tydligen fått ngn kemikalia på fingarna. Det började sticka mer i fingarna, blev röda, svullnade upp och blev alldeles varma.
Ringde till sjukvårdsupplysning och frågade vad jag skulle göra. Koplade vidare mig till ngng gift central. Men ingen kunde hjälpa mig. Sa bara att jag skulle åka och kolla upp det direkt. Förklarade att det inte riktigt var ett alternativ eftersom jag var ensam arbetslerade på restaurangen. Jag får inte bara åka. Helt omöjligt.
SÅ det slutade med att jag struntade i fingrarna, hoppades på det bästa och jobbade vidare.
Japp, som sagt, jag är verkligen väldigt bra på och ta hand ommig själv.....
Det gick bra i alla fall. Har lagt sig. Men jag känner fortfarande av det. Är lite ömt.
Nu har jag nog testat det mesta.. Men det här var faktiskt lite läskigt. Visste inte hur farligt eller vad det var. Blev lite orolig där ett tag.
lördag 6 juni 2009
God Morgon!
Inte hunnit skriva här. Har haft så mycket för mig, varit hos moster, på inflyttningsfest och hemma hos Lina ( Lekte med Wiee. Får se hur mycket träningsverk jag får idag!)
Hade inget bröd hemma så frukost idag blev färsk tortolino fylld med gorgonzola och valnötter! Smarigt! Haha
Nä, nu ska jag in i duschen. Sen ska jag med ngr kompisar in till Sthlm. Ladda inför kvälens match och sen titta på den. Nä jag har inte biljetter till matchen! Så ingen tror det nu! Haha
Hade inget bröd hemma så frukost idag blev färsk tortolino fylld med gorgonzola och valnötter! Smarigt! Haha
Nä, nu ska jag in i duschen. Sen ska jag med ngr kompisar in till Sthlm. Ladda inför kvälens match och sen titta på den. Nä jag har inte biljetter till matchen! Så ingen tror det nu! Haha
måndag 1 juni 2009
Sol sol sol!
Härlig dag. Gjort lite av det jag skulle. Sen har jag äntligen fått prata med syster yster, Elna. Är inte så ofta vi pratar så de är riktigt kul och uppdatera varandra på vad som händer i livet!
Sen skulle jag vara duktig. Men då ringde Sandra och Katrin. Så vi åkte till en bad sjö istället. Tyvärr blåste det riktigt kallt där. Så det blev inget dopp. Men det var ju bara en sjö :P
Nu ska jag laga lite middag till mig tänkte jag!
Sen skulle jag vara duktig. Men då ringde Sandra och Katrin. Så vi åkte till en bad sjö istället. Tyvärr blåste det riktigt kallt där. Så det blev inget dopp. Men det var ju bara en sjö :P
Nu ska jag laga lite middag till mig tänkte jag!
Värme.
Man ska inte klaga på värmen. Men hujeda mig vad varmt det var idag. Speciellt när man står i ett varmt kök och sliter. Men man ska inte klaga. Är riktigt skönt med värme. Imorgon är jag ledig. Super skönt. Då blir det till att fixa en massa saker och njuta av solen. God Natt.
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)
